Hemlöshetsprojeket
Hemlöshet – en komplex fråga som på samma gång handlar om individuella öden, bostadspolitik, socialpolitik, tillgängligheten till det offentliga rummet, toleransnivåer, identitet, skydd.
På vilket sätt är då hemlöshet i Sverige idag en fråga för arkitekter?
Genom ett samarbete med Stadsmuseet i Göteborg, som under hösten 2007 och våren 2008 visar utställningen HEM och HEMLÖSHET, har vi i ASF Göteborg börjat närma oss den frågan.
Uppdatering 2 (30 oktober 2007):
Bilder kommer strax - några är redan publicerade på vår facebook-grupp.
Uppdatering (oktober 2007):
Bänkarna kommer att stå ute mellan den 24 oktober och 20 november 2007 på följande platser
1. Linnégatan 21: Stadens frihetsgrad
2. Korsvägen: Hur tolerant är evenemangstaden?
3. Kämpebron: Hem och Hemlöshet 2007/08
4. Södra älvstranden, Christina Nilssons gata: För vem är den goda
staden god?
Mer om projektet (sept 2007):
Samarbetet har hittills inneburit att vi ritat en bänk som innan utställningen invigs kommer att placeras ut på fyra aktuella platser i Göteborg. Bänken är längre och djupare än vanliga bänkar och har ett skyddat hörn. Den har ett liggunderlag som man kan rulla ut om man vill vila eller sova. På en av sidorna kommer det att sitta en text som diskuterar den plats bänken står på, och de förändringar som har skett eller kommer att ske där.
Bänkarna kommer så att ha ett dubbelt syfte där de står; dels ska de väcka debatt kring den specifika platsens förändring och toleransnivån i det offentliga rummet, och dels ska de genom att de pekar vidare mot utställningen på Stadsmuseet öka medvetenheten om bostadslösheten och de hemlösas situation i Göteborg. Bänkarna är tillfälliga och ska inte ses som en designlösning på en komplex problematik.
Under året som gått har arbetsgruppen i Göteborg ordnat seminarium med sociologen Catharina Thörn, som skrivit en avhandling om hemlösa kvinnor. Catharina var kritisk till hur hemlösa oftast framställs och stigmatiseras, och hur en bostadspolitik gjorts om till en hemlöshetspolitik där det handlar om att individen måste ha psykiska problem/missbruk för att få hjälp. Hon pratade även om hur normen för vilka hyresgäster man vill ha (helst en ensamstående som reser mycket och inte sliter så mycket på lägenheten) gör det svårt för till exempel familjer med många barn att få bostad. På samma seminarium berättade Gatlyktan om sitt arbete med att ta emot hemlösa och ge dem en plats och mat.
Året har även inneburit besök på Trappa ned, ett mötesplats i centrala Göteborg där hemlösa kan vara på kvällen och få mat, mackor och kaffe, och möte med de hemlösas tidning Faktum för att få veta mer om deras arbete. Det vi gjort hittills är en början till en förståelse av problematiken, ett kunskapsuppbyggande. Vi hoppas att det leder till att vi kan vara med och jobba för en förändring.